Har du fått en plötslig och intensiv smärta i ländryggen? Då har du antagligen fått ett ryggskott. Ryggskott innebär en akut smärta som plötsligt uppstår i nedre delen av ryggen. Det kan kännas som att ryggen har låst sig eller att den håller på att gå av och man kan ofta ha väldigt svårt att röra sig som vanligt.

I det här inlägget får du lära dig mer om vad ett ryggskott är, vad som orsakar ryggskott och framför allt – vad du kan göra för att få en så snabb återhämtning som möjligt från ryggskottet.

Vad är ryggskott?

Kort och gott kan man säga att ryggskott är en akut smärta i ländryggen, som sitter på ena eller båda sidorna. På läkarspråk kallas det för akut lumbago. Det är över 80 % av alla människor som någon gång under livet får ont i ryggen. Lyft, böjning eller vridning är vanliga orsaker som triggar igång ett ryggskott – men det kan också uppstå efter att man suttit still länge (att sitta i sig är sällan den direkta orsaken, men det kan vara det som får bägaren att rinna över efter tidigare belastningar och därmed trigga smärtan). Smärtan är ofta som värst de första dagarna och klingar sedan gradvis av.

Ryggskott handlar ofta om ett ”överreagerande” skyddssystem. Kroppen tolkar en rörelse som hotfull och svarar med muskelkramper och smärta för att skydda området. Detta är inte farligt, men det kan kännas skrämmande. När kroppen får rätt förutsättningar – rörelse, behandling, trygghet – så lugnar systemet ofta ner sig inom några dagar till veckor.

Det skiljer sig från mer långvarig ländryggssmärta (lumbago) som ofta kommer smygande. Diskbråck är ett annat tillstånd som ibland förväxlas med ryggskott – men där strålar smärtan ofta ner i benet, ibland ända till foten. Diskbråck innebär att en av ryggradens diskar har brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Det är vanligt och gör oftast inte ont. Men om disken trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna, kan det orsaka både ryggsmärta och ischias – det vill säga strålande smärta i benet. I sällsynta fall kan diskbråck ge domningar i underlivet, svårigheter att hålla urin eller avföring – och då bör man söka vård omedelbart.

Vid ryggskott stannar smärtan oftast i ländryggen eller strålar till skinkan eller baksidan av låret.

Att förstå skillnaden mellan olika typer av ryggsmärta kan minska oro och hjälpa dig välja rätt behandling.

Symtom på ryggskott

Orsaker till ryggskott

Ryggraden är en fantastisk del av kroppen, som har en stark ligament- och muskelapparat runt sig som gör den till en robust struktur. Detta gör det optimalt för både rörlighet och styrka eftersom ryggraden är till för att belastas och utföra rörelser. När ett ryggskott sker så är det oftast på grund av att något blivit överbelastat. Alltså, att en del av ryggen har utsatts för mer än vad den klarar av. Detta kan ske både plötsligt eller byggas upp över tid genom att belastningen varit för stor som till slut får glaset att rinna över och smärtan kommer.

Ryggskottet kan triggas igång av att en eller flera strukturer i ryggen har blivit irriterade och/eller inflammerade på grund av överbelastningen. Det kan till exempel vara muskler, led, ligament, diskar eller nerver. Även om det känns som om “något är trasigt i ryggen” så  är det väldigt sällan det. På grund av retningen så går kroppen in i ett försvarsläge genom att musklerna börjar krampa. Så ryggskottet kan man egentligen säga är kroppens sätt att försvara sig själv. Den vill hindra dig från att göra rörelser som ytterligare kan förvärra irritationen som blivit i ryggen genom den muskelkramp som uppstår i ryggen. 

Så ryggskott i sig säger egentligen inte så mycket om vad exakt som har hänt i ryggen, då det kan bero på så många olika saker. Den exakta struktur i ryggen som är orsaken är i de flesta fall svår att fastställa. Även om MR (magnetkamera) görs så är det sällan att den kan förklara ryggsmärtan vid ryggskott. Så ryggskottet är helt enkelt en skyddsmekanism som uppstår på grund av att ryggen har utsatts för en för stor belastning mot vad den klarar av.

Vad är skillnaden mellan ryggskott och andra ryggbesvär?

Det är vanligt att ryggskott förväxlas med andra typer av ryggbesvär, som till exempel diskbråck eller ischias. En viktig skillnad är dock att:

Vid ryggskott är smärtan ofta lokaliserad till nedre delen av ryggen och kan stråla mot skinkan eller baksidan av låret, men den går sällan nedanför knät.
Vid diskbråck förekommer ofta utstrålande smärta som går hela vägen ned i benet – ibland ända till foten – tillsammans med domningar eller svaghet.

Många blir oroliga när de får ont i ryggen och tror att det handlar om diskbråck. Genom att känna till skillnaden mellan ryggskott och andra tillstånd kan man ofta känna sig tryggare i att smärtan är ofarlig – även om den gör rejält ont.

Hur länge har man ryggskott?

Vanligtvis är ryggskottet bättre på några dagar till en vecka. Inom 1-2 veckor brukar de flesta känna sig betydligt bättre och kunna röra sig mer obehindrat. En lindrigare smärta och stelhet kan vissa ha kvar en period efter, men inom 2-3 månader är nästan alla helt utan besvär. Mycket hänger självklart på hur du tar hand om ditt ryggskott under den här tiden.

Vad kan man göra själv?

Rör på ryggen och resten av kroppen så gott det går. Det är i de allra flesta fall det absolut bästa du kan göra när du har ryggskott för att snabba på att du blir bra igen. Det ska inte överdrivas utan smärtan får styra hur mycket du kan göra. Här är några tips på vad du bör tänka på:

Övningar som är bra vid ryggskott

Här är ett klipp på några enkla övningar som för många brukar hjälpa väldigt bra för att lugna ner smärtan och kunna röra sig bättre.

Värme eller kyla vid ryggskott?

Både värme och kyla kan vara hjälpsamt – men på olika sätt.

• Värme (ex. värmedyna) hjälper till att slappna av spända muskler och lindrar ofta smärtan.

• Kyla kan ge tillfällig smärtlindring, särskilt direkt efter ett ”hugg” eller belastning. Effekten handlar främst om att dämpa nervsignaler.

Prova dig fram och se vad som känns bäst för dig.

Kan man träna med ryggskott?

De första dagarna kan det oftast vara svårt att göra något överhuvudtaget, så nyckeln är att börja med små rörelser av ryggen och höften. På gymmet går det nästan alltid att hitta övningar som funkar för dig att träna. För många brukar till exempel enbensövningar såsom split squats och enbensmarklyft fungera bra för att träna ben och höft då de tar bort mycket av belastningen på ryggen. Generellt handlar det om att testa sig fram och att gradvis öka belastningen och lägga till fler övningar allteftersom du känner att du blir bättre. 

Hur kan man förebygga?

Ryggskott är som sagt vanligt att drabbas av. För att förebygga ryggskott handlar mycket om att bygga upp en högre tolerans för vad ryggens olika strukturer klarar av. Det är lätt att tro att man skulle kunna undvika ryggskott genom att helt enkelt sluta böja på ryggen. Men att försöka att aldrig utsätta ryggen för belastning är ett recept för att riskera att få just ryggskott. För om du aldrig belastar den blir den mer känslig för belastning. Tröskeln för vad kroppen klarar av sänks. Och förr eller senare kommer ryggen att belastas på ett sätt som den då inte är van vid, vilket kan trigga ett ryggskott.

Grunden generellt är som med mycket annat att ta hand om din hälsa genom att få tillräckligt med sömn, äta näringsrik mat och träna.

När bör man söka vård?

Du kan oftast söka hjälp direkt hos en naprapat – utan remiss – för bedömning, behandling och råd kring övningar som påskyndar återhämtningen. Men i vissa fall bör du kontakta sjukvården för vidare utredning, särskilt om:

• Du har svårt att kontrollera urin eller avföring.

• Du upplever domningar eller svaghet i benen

• Du har feber i kombination med ryggsmärtan.

• Smärtan började efter en olycka eller fall.