Smärta under foten kan vara både begränsande och frustrerande. Många tänker direkt på hälsporre när det gör ont i hälen, men en faktisk benpåbyggnad (själva ”sporren”) är sällan den verkliga orsaken. Ofta handlar det i stället om en överbelastning av den tjocka bindvävsplattan under foten – plantarfascian – vilket leder till det som kallas plantarfasciit eller plantar hälsmärta. Här går vi igenom orsaker, symtom och hur behandling fungerar. 

Vanliga symtom vid hälsporre och plantarfasciit

Det mest typiska symtomet är en huggande eller brännande smärta under hälen, särskilt på morgonen när du tar de första stegen ur sängen. Många beskriver det som att ”gå på en spik”. Smärtan kan också uppstå efter vila, till exempel när du rest dig efter att ha suttit en stund.

När foten väl blivit uppvärmd under dagen minskar ofta besvären, men de kan återkomma efter längre promenader, löpning eller belastning. I vissa fall kan smärtan även stråla ut mot hålfoten eller tårna.

Vanliga symtom:

Eftersom symtomen utvecklas gradvis kan det vara lätt att ignorera dem i början. Därför är det viktigt att få rätt diagnos och behandling i tid – inte minst för att undvika att besvären blir långvariga.

Vad är hälsporre och plantarfasciit?

Hälsporre innebär att en liten benpålagring bildas vid fästet för plantarfascia mot hälbenet. Röntgen kan ofta visa denna pålagring, men det är sällan den som orsakar smärtan. I stället uppstår problemen vanligtvis på grund av en överbelastning i plantarfascian – ett tillstånd som kallas plantarfasciit.

Tidigare beskrev man plantarfasciit som en inflammatorisk skada. Numera visar däremot forskningen att tillståndet snarare handlar om en degenerativ förändring i bindvävens struktur. I praktiken betyder det att kollagenfibrerna i fascian gradvis bryts ner, vilket leder till att vävnaden försvagas. Därför väljer många idag att använda begrepp som plantarfasciopati eller plantar hälsmärta för att bättre beskriva tillståndet.

Vid plantarfasciit förekommer ofta:

• Kollagennedbrytning – bindväven förlorar styrka och elasticitet

• Kalkavlagringar – små kalciumansamlingar utvecklas i vävnaden

• Kärl- och nervinväxt – nya blodkärl och nerver växer in, vilket kan öka smärtkänsligheten

Precis som vid andra långvariga överbelastningsbesvär – exempelvis tendinopatier i hälsenan eller knäskålssenan – utvecklas symtomen oftast gradvis. De flesta känner främst smärta vid infästningen i hälbenet, men ibland strålar den även ut mot mitten av fotvalvet.

Kort om fotens anatomi

Foten är ett biomekaniskt mästerverk med 26 ben, många senor och ligament samt mängder av nerver. Varje steg vi tar innebär stor belastning, och därför är det avgörande att foten kan dämpa, fördela och återföra kraft effektivt.

En särskilt viktig struktur i detta system är plantarfascian – ett starkt band av bindväv som går från hälbenet och fram till tårna. Den fungerar både som stötdämpare och som en del i ett biomekaniskt system som stabiliserar foten, särskilt under gång och löpning.

Hur påverkar plantarfascia kroppen?

Plantarfascian har även en viktig sensorisk roll. Den innehåller kroppens högsta koncentration av mekanoreceptorer – små sensorer som ger hjärnan information om tryck, rörelse och belastning. Det är därför fotsulan kan kännas så känslig.

Dessutom aktiveras det som kallas Windlass-mekanismen när stortån böjs uppåt – till exempel vid gång. Då spänns fascian och skapar stabilitet i hela foten, vilket minskar behovet av muskulär aktivering.

Hur vanligt är plantarfasciit och hälsporre?

Plantarfasciit är den vanligaste orsaken till hälsmärta hos patienter som söker vård i öppenvården. Faktum är att 4–7 % av befolkningen drabbas någon gång under livet. Tillståndet förekommer oftast hos personer i åldern 40 till 60 år, men även yngre vuxna och särskilt fysiskt aktiva.

Statistiken visar att:

• Cirka 15 % av alla fotrelaterade skador i befolkningen beror på plantarfasciit

• Upp till 8 % av alla löparskador är kopplade till tillståndet

• I genomsnitt varar plantarfasciit i mer än 6 månader

Det positiva är att cirka 90 % av alla fall blir bra med konservativ vård, som anpassad träning, avlastning och stötvågsbehandling för hälsporre. Därför är det bra att söka hjälp i tid – både för att minska smärtan och för att påskynda läkningsprocessen.

Vad kan du göra själv?

Här är två bra videoklipp som visar några enkla övningar du kan göra hemma:

Behandlingsmetoder hos oss för hälsporre